Oro: En osynlig blockering av ditt inre flöde

I en värld som ständigt påminner oss om hot och osäkerhet, blir det allt svårare att urskilja vad som är en verklig fara och vad som är en illusion skapad av yttre påverkan. Oro har blivit en normaliserad del av vardagen, men vad vi sällan inser är hur denna oro fungerar som en blockering i vårt energiflöde. Den hindrar oss från att vara i tillit, från att känna in våra egna vägar och från att vara i vår naturliga skaparkraft.

Vad är oro, egentligen?

Oro är en subtil form av rädsla, men den uppfattas ofta som mindre dramatisk och därför mer accepterad. Vi ser oro som en del av att vara ansvarsfull, att planera för framtiden eller att bry oss om andra. Men i sin grund är oro en distraktion från nuet. Den är tankar och energier som projiceras in i framtiden, ofta baserade på tidigare erfarenheter eller kollektiva narrativ. Vi tror att vi genom att oroa oss kan förhindra negativa utfall, men vad vi egentligen gör är att skapa en energimässig blockering som håller oss borta från det naturliga flödet av vårt liv.

Medias roll i att så oro

Just nu ser vi ett enormt fokus på skrämmande nyheter – hot om krig, ekonomisk kollaps, klimatkatastrofer mm. Människor matas med en konstant ström av budskap som signalerar att de måste vara på sin vakt, att de behöver försvara sig, skydda sig eller förbereda sig på det värsta. Men när vi tar in denna energi utan att ifrågasätta den, börjar vi skapa utifrån oro - istället för att skapa utifrån tillit. Och det vi fokuserar på, växer.

Hur oro blockerar ditt flöde

När du är orolig skapas spänningar i din kropp och ditt energisystem. Oro begränsar din intuition eftersom du blir mer benägen att lyssna på yttre röster än din egen inre vägledning.

Detta kan ta sig uttryck på olika sätt:

• Du känner en oförmåga att fatta beslut.
• Du upplever att du fastnar i negativa tankespiraler.
• Din kropp reagerar med spänningar, trötthet eller oro i magen.
• Du upplever att du har svårt att slappna av och känna glädje i nuet.

För att bryta detta måste du först bli medveten om oron, se den för vad den är och låta den släppa sitt grepp om dig.

Bryta sig fri från oro

Nyckeln till att lösa upp oro är att först identifiera den och sedan ifrågasätta dess relevans. Fråga dig själv:

• Är detta en verklig fara just nu, eller är det en tanke om framtiden?
• Kan jag påverka detta genom att oroa mig, eller får det mig bara att må sämre?
• Hur skulle jag känna mig om jag släppte den här oron helt och förlitade mig på att allt utvecklas precis som det ska?

Genom att ställa dessa frågor flyttar du dig själv från ett reaktivt tillstånd till ett mer medvetet skapande tillstånd.

Att leva i flödet

När vi släpper oron uppstår en ny känsla av frihet. Vi börjar agera från inspiration istället för rädsla. Världen upplevs mjukare, mer levande och mer tillåtande.

Det betyder inte att vi ignorerar verkliga problem eller slutar planera, men vi gör det från en plats av klarhet snarare än från en plats av stress och oro.

Just nu står vi inför en kollektiv förändring där allt fler inser vikten av att inte dras med i det tunga, utan att istället hålla sin egen frekvens. Genom att medvetet släppa oro kan du vara en del av den förändringen. Och när du är i ditt flöde, blir du en vägvisare för andra att göra detsamma.

Ljuset i mörkret - Vi är vår egen räddningstjänst

Föreställ dig en mörk skog där du står ensam. Träden är höga, skuggorna djupa och sikten begränsad. Det kan kännas överväldigande, som om du inte vet vilken riktning du ska ta. Men plötsligt ser du ljusen från en bandvagn sakta ta sig fram genom terrängen. Det är räddningstjänstens bandvagn - skapad för att ta sig fram överallt – oavsett om vägen är osynlig, lerig eller blockerad.

Men föraren ser bara en del av terrängen framför sig. Strålkastarna lyser upp precis så mycket som behövs för att hitta vägen vidare. Det spelar ingen roll att resten av färden är dold – det viktiga är att den bit för bit kan fortsätta framåt, oavsett vad som väntar längre fram.

Så fungerar tillit. När vi släpper oron och litar på att vi alltid har förmågan att navigera genom livet, blir vi vår egen räddningstjänst. Vi behöver inte ha alla svar eller se hela vägen framför oss. Vi behöver bara våga ta nästa steg och lita på att ljuset inom oss kommer att visa vägen, precis som bandvagnens strålkastare sakta men säkert leder den genom mörkret.

‍

‍