/
Den här dikten skildrar relationen mellan ljus och mörker, inspirerad av den magiska känsla jag upplevde i skogen medan jag tog bilden nedan.
Två själar finner styrka både i sin egen och sin gemensamma glöd. Omgivna av skuggor och rädslor står de orubbliga, fria och oberörda, genom att tillåta ljuset att omfamna dem. Deras samspel förändrar allt omkring dem, och tillsammans lyser de som ett pulserande hjärtslag i skogens rytm.
Två själar, glödande i stillhet,
omgivna av mörkrets tystnad.
De låter sig omfamnas av ljuset,
gör det till sitt eget,
oberörda av det som ruvar i skuggorna runt dem.
Mörkret är inte deras,
det är bara ett skådespel av rädsla.
Deras samspel förändrar allt,
som glödande hjärtslag i skogens rytm.
I varandras ljus,
i varandras närhet,
står de orubbliga och fria,
utan att förlora sig själva.
~ Duveroth